Hoppa till huvudinnehåll

Kan jag som styrelseledamot bli betalningsskyldig om bolaget skulle gå i konkurs?

Nils Åberg
23 mar 2021 6 min läsning

Om ett aktiebolag försätts i konkurs har styrelsen som huvudregel inte något ansvar för bolagets skulder. Det finns dock några undantag från denna huvudregel som är viktiga att känna till:

1. Borgen

I mindre företag är det numera vanligt att banker och olika former av finansbolag, men även andra leverantörer, kräver någon form av personlig borgen för att ingå avtal. Borgensansvarandet har egentligen inte att göra med vem som sitter i styrelsen, men i ett ägarlett bolag är det vanligtvis aktieägaren samma person som styrelseledamoten och det är också som regel denna person som undertecknar en borgen. Även om det är svårt att komma ifrån borgensansvaret finns det inte sällan möjlighet att få t.ex. banken som har fått en borgen att avvakta med indrivningsåtgärder mot borgensmannen, om det finns goda utsikter till utdelning i konkursen. Om banken inte avvaktar utan vill ha betalt direkt (vilket banken som regel ha rätt till) och borgensmannen då tvingas betala, så blir inte borgensmannen nödvändigtvis lottlös - utan övertar som regel bankens ställning som fordringsägare i konkursen. Om banken haft en säkerhet, t.ex. i form av företagsinteckning, kan det därför finnas ganska bra möjligheter för borgensmannen att få tillbaka sitt "utlägg" för utbetald borgen.

2. Personligt ansvar för skatter

Om bolaget som försätts i konkurs har skatteskulder och dessa har förfallit före konkursutbrottet, så finns det en risk för personligt betalningsansvar för styrelsen i förhållande till Skatteverket enligt skattebetalningslagen. Formellt kräver detta ansvar "grov oaktsamhet", men i praktiken tillämpas närmast ett strikt ansvar. Det är alltså mycket svårt för styrelsen att invända mot sitt personliga betalningsansvar på grund av att de inte haft full förståelse eller liknande. Däremot driver inte Skatteverket alla fall om personligt betalningsansvar som man teoretiskt sett hade kunnat driva. Faktorer som talar för att Skatteverket kommer att driva frågan om personligt betalningsansvar är att skatteskulden varit förfallen under en längre period, att beloppet är högt, att skulden är del i ett större mönster av misskötsamhet och att ledamoten har en god ekonomi (betalningsförmåga). Personligt betalningsansvar kan också drabba styrelsen om bolaget egentligen skulle ha påförts högre skatter tidigare  - om korrekt deklaration hade lämnats in, men att bolaget inte kan betala den skuld som sedermera påförs (t.ex. på grund av upptaxering). Det personliga betalningsansvaret för skatter är en viktig drivkraft till varför styrelsen måste agera när bolaget får betalningssvårigheter. Styrelsen bör aldrig ogenomtänkt låta skatter förfalla till betalning. I en situation när styrelsen i förväg misstänker att skatten inte kommer att kunna betalas på förfallodagen bör styrelsen ta hjälp för att komma tillrätta med situationen. En obeståndjurist kan ofta hjälpa till i denna del och har också ofta kontakter med ekonomer som är inriktade på att komma tillrätta med bolagets likviditetet (och därmed förmåga att betala skatterna).

3. Kontrollbalansräkning (KBR-ansvar)

Ett aktiebolags eget kapital motsvarar skillnaden mellan bokfört värde på bolagets tillgångar och storleken på dess skulder. Om bolaget gör förluster kommer eget kapital att minska, om inte ägarna tillför eget kapital (t.ex. genom aktieägartillskott eller nyemissoin). När eget kapital når under en kritisk punkt, motsvarande hälften av aktiekapitalet, måste styrelsen vidta vissa åtgärder. Om styrelsen inte gör detta uppstår ett personligt ansvar (s.k. KBR-ansvar, se nedan) för nya förpliktelser som uppkommer därefter. Däremot inbegriper inte detta personliga ansvar gamla förpliktelser, som bolaget alltså redan har tagit på sig. T.ex. om bolaget har ingått ett långvarigt hyresavtal innan det kritiska läget uppstått så kommer styrelsen inte få ett personligt ansvar för nya månadshyror som bolaget inte betalar även efter det att KBR-ansvaret uppstått. Det beror på att dessa fakturor hänför sig till det gamla hyresavtalet. De saker som styrelsen måste göra för att undvika KBR-ansvar är följande: A) Se till att det tas fram en s.k. kontrollbalansräkning ("KBR") så snart som det finns misstanke om att eget kapital är förbrukat samt att denna KBR undertecknas av styrelsen och revideras av bolagets revisor (om bolaget har en revisor). B) Kalla på en bolagsstämma där KBR läggs fram till aktieägarna så att stämman kan besluta om bolaget ska inleda likvidation eller fortsätta verksamheten upp till 8 månader. C) Om någon ny kontrollbalansräkning inte finns framtagen inom dessa 8 månader enligt vilket eget kapital åtminstone motsvarar hela aktiekapitalet och aktieägarna inte själva har fattat beslut om likvidation så ska styrelsen (för att undvika personligt ansvar) ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska försättas i tvångslikvidation. Vid en KBR kan mer förmånliga redovisningsprinciper och värderingar bli aktuella, jämfört med vad som gäller i den ordinarie balansräkningen. Det är lämpligt att ta hjälp med KBR och dess tillhörande formalia, gärna genom en obeståndsadvokat som arbetar tillsammans med redovisningsfirman och/eller revisorn. Risken för KBR-ansvar uppdagas allt som oftast först efter att en konkurs är ett faktum. Konkursförvaltaren utreder till viss del förutsättningarna för KBR-ansvar, men det är upp till fordringsägarna själva att agera mot styrelsen (detta gör inte konkursförvaltaren, alltså). Det är viktigt att känna till att det finns vissa företag som har som affärsidé att driva krav på KBR-ansvar efter att ha kommit överens med fordringsägarna. Om man som styrelseledamot får ett sådant krav är en stark rekommendation att ta kontakt med en erfaren obeståndsadvokat för att kunna bemöta kravet på bästa möjliga sätt.

Styrelsemöte

styrelseansvar
skatteskulder
kontrollbalansrälning
borgen
<a href="/advokat/nils-aberg-715">Nils Åberg</a>
Konkursförvaltare, rekonstruktör och affärsadvokat

Andra läste även