Denna Del I innehåller en kort redogörelse av de vanligaste källorna till tvist.
Del II beskriver dina rättigheter, samt hur du bör agera, vid missnöje.
Del III beskriver de fall där du är fortsatt oense med din hantverkare och hur du bör agera i en tvist.

Artiklarna utgår endast från den lag som är tillämplig när ett företag (t.ex. en hantverkare) utför tjänster åt en konsument, dvs. Konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen är till stor del tvingande till konsumentens förmån, vilket innebär att företaget inte får ge konsumenten sämre villkor än de som finns i lagen.

DE VANLIGASTE KÄLLORNA TILL TVIST

1. Fel i arbetet

Den vanligaste typen av fel är att arbetet inte är fackmässigt utfört. Kravet på fackmässigt utförande innebär att arbetet utförs på ett sätt som kan förväntas av en normalt skicklig och kunnig samt seriös fackman, bl.a. att hantverkaren följer aktuella branschregler.

En annan typ av fel är när det utförda arbetet inte stämmer överens med vad du och hantverkaren har kommit överens om eller som på något sätt utlovats från hantverkarens sida (t.ex. i reklam). Utförandet av arbetet kan alltså ha utförts fackmässigt men fel i tjänsten föreligger ändå eftersom resultatet inte överensstämmer med avtalet.

Dina rättigheter, och hur du bör agera, vid fel i arbetet framgår av Del II.

2. Försening

När hantverkaren inte avslutar arbetet inom avtalad eller skälig tid är hantverkaren i dröjsmål. Detta förutsatt att dröjsmålet inte beror på dig. Hantverkaren kan även vara i dröjsmål om hantverkaren inte påbörjar arbetet enligt överenskommelse.

En stor försening kan innebära att kostnaden för dig kraftigt ökar. Om arbetet drar ut på tiden kan du under vissa förutsättningar ha rätt att häva hela eller delar av avtalet och även få skadestånd som motsvarar de extrakostnader som förseningen har orsakat dig. I Del II beskrivs dina rättigheter, samt hur du bör agera, vid bl.a. hantverkarens dröjsmål.

3. Fakturerat pris är högre än vad som avtalats eller hantverkaren vill ha betalt för arbete som inte utförts

Alltför ofta uppstår tvister om priset och skäligheten i priset. Det är hantverkaren som har det övergripande ansvaret för att bevisa att denne lagt ner så mycket tid som fakturerats samt att nedlagd tid är skälig. Du har rätt att få en specificerad räkning som gör det möjligt för dig att bedöma det utförda arbetets art och omfattning.

En annan vanlig källa till konflikt är att hantverkaren påstår att kunden begärt ändringar av och tillägg till arbetet (s.k. ändrings- och tilläggsarbeten) under projektets gång och att detta därför påverkat priset. Kunden brukar ofta istället mena att de arbeten som hantverkaren påstår utgör ändrings- och tilläggsarbeten ingått i lämnad offert (om sådan lämnats) alternativt inte beställts eller inte utförts.

Det finns olika prismodeller. En av prismodellerna är fast pris, dvs. ett pris som man kommit överens om i förväg och som huvudregel inte får ändras. En annan prismodell är arbete på löpande räkning vilken innebär att du ska betala för nedlagd och redovisad arbetstid i den utsträckning priset är “skäligt”. En ytterligare prissättningsmetod är arbete på löpande räkning med ungefärlig prisuppgift/riktpris/budgetpris, där huvudregeln är att prisuppgiften inte får överskridas med mer än 15 procent. Arbete kan även utföras på löpande räkning med takpris, vilket innebär att arbetena i och för sig ska utföras på löpande räkning men med tillägget att det finns ett maxpris som inte får överskridas.

Dina rättigheter, och hur du bör agera, vid feldebitering framgår av Del II.

4. Hantverkaren har orsakat skada

Det händer att hantverkaren kan råka förstöra saker vid utförandet av tjänsten, t.ex. orsakar en vattenskada i samband med renoveringen eller repar golvet. Du har normalt rätt till ersättning för skada som hantverkaren orsakat, dvs. hantverkaren ska betala för skadan. I Del II beskrivs dina rättigheter, samt hur du bör agera, bl.a. då hantverkaren orsakat skada.

Reservation. Artikelserien utgår endast från Konsumenttjänstlagens huvudregler (men det kan finnas undantag samt särskilda regler för småhusentreprenader) och tar inte hänsyn till eventuella avtal som kan vara gällande i det enskilda fallet, t.ex. Hantverkarformuläret eller ABS 18 för småhusentreprenader. Reflektionerna i artiklarna är inte uttömmande utan utgör endast en allmän översikt.