Personer som vill hämta deras kärnfamilj till Sverige, såsom make/maka, partner eller föräldrar, har enligt utlänningslagen 5 kap. 3 b § ett ansvar att försörja sig själva och utlänningen samt ha en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig själva och utlänningen.

Hur stor inkomst och bostad man ska ha varierar beroende på familjens storlek. Vad gäller inkomsten krävs att man efter skatt har så mycket pengar kvar att det räcker till den faktiska boendekostnaden samt till normalbeloppen för de personer som ska ingå i hushållet. Normalbeloppet avser bl.a. pengar för mat, kläder, hygien m.m. Beloppet kan ändras varje år, men för 2022 är kravet att den familjemedlem som vill hämta sin kärnfamilj, efter avdrag för hyra, behöver har kvar:

• 5 158 kronor för en ensamstående vuxen
• 8 520 kronor för sammanlevande makar eller sambor
• 2 756 kronor för barn 0–6 år
• 3 308 kronor för barn 7–10 år
• 3 860 kronor för barn 11–14 år
• 4 411 kronor för barn 15 år eller äldre

Vad gäller kravet på bostad så räcker det för två vuxna utan barn att bostaden har kök eller kokvrå och minst ett rum. Om barn ska bo i bostaden måste det finnas fler rum. Två barn kan dela sovrum. Att vara inneboende hos någon annan eller bo hemma hos sina föräldrar räknas inte som att ha en godtagbar bostad.

Alla omfattas dock inte av försörjningskravet. Barn omfattas exempelvis inte. Försörjningskravet gäller inte heller om du är flykting eller alternativt skyddsbehövande och om dina familjemedlemmar ansöker inom tre månader efter att du har fått uppehållstillstånd eller skyddsstatus. Försörjningskravet beaktas vidare inte vid en förlängningsansökan, endast vid en förstagångsansökan.

Men det finns även andra situationer där en person kan anses undantagen försörjningskravet. Det följer av Migrationsverkets egna rättsliga ställningstagande att undantag från försörjningskravet får enligt 5 kap. 3 f § utlänningslagen medges helt eller delvis om det finns särskilda skäl. Det kan till exempel röra sig om äldre personer som har lämnat arbetsmarknaden och som inte har en inkomst som når upp till den nivå som krävs. Det kan också aktualiseras för personer med en varaktig funktionsnedsättning som gör det omöjligt med en egen arbetsrelaterad inkomst.

I dessa fall kan det handla om personer som i och för sig har rätt att återförenas med anhöriga enligt bestämmelserna i utlänningslagen men som av olika skäl, likt vad som beskrivits ovan, inte kan uppfylla försörjningskravet. Att upprätthålla försörjningskravet blir då orimligt. Då rätten till familjeliv är skyddat bl.a. enligt art. 8 i Europakonventionen (EKMR) kan kravet på försörjning i dessa fall även innebära att det står i strid med Sveriges konventionsåtaganden. Det är därför viktigt att i ansökan bifoga underlag och intyg avseende att personen har lämnat arbetsmarknaden eller att hen har en varaktig funktionsnedsättning som gör det omöjligt med en egen arbetsrelaterad inkomst.