Hej,
Tack för din fråga som bl.a. aktualiserar reglerna i "konsumenttjänstlagen (1985:716)". Att byggföretaget (”entreprenören”) påbörjat utförandet av arbetena och sedan valt att lämna arbetsplatsen skulle kunna vara att bedöma som en form av dröjsmål. Utan att känna till omständigheterna närmare (t.ex. vilka avtal som finns, vilket pris som har avtalats (fast eller löpande), hur stor del av arbetena som har utförts m.m.) kan endast generella råd ges.
Innan andra åtgärder vidtas bör du oavsett snarast och utan dröjsmål skicka ett meddelande till entreprenören och kräva att arbetena enl. avtalet fullföljs, eftersom entreprenören också har en rätt att få färdigställa arbetena (avhjälpa) inom skälig tid. Om arbetena inte fullföljs trots anmodan kan du t.ex. ha rätt att häva resterande del av avtalet (dvs. ännu inte utfört arbete).
Ett krav för att få häva är att dröjsmålet är av ”väsentlig betydelse” för dig som konsument (går inte att uttala sig närmare utan mer information). Väljer du att häva avtalet har entreprenören inte rätt till ytterligare betalning för de utförda arbetena men entreprenören har rätt att avveckla uppdraget på ett ordnat sätt och hämta eventuellt material som inte använts. Du får sedan hitta en annan entreprenör som får färdigställa arbetena.
Notera att du måste vara säker på att det finns grund för att häva avtalet eftersom en obefogad hävning kan innebära skadeståndsskyldighet mot entreprenören. (Som ett tillägg har entreprenören också rätt att avbryta arbetena eller häva avtalet under vissa förutsättningar (t.ex. vid utebliven eller väsentligt dröjsmål med betalning).
Sammanfattningsvis bör du i första hand meddela entreprenören att du kräver fullgörelse av de beställda arbetena och beroende på hur din situation ser ut kan det bli aktuellt att häva resterande delar av arbetena eller eventuellt kräva annan påföljd.
Har du några ytterligare frågor inom konsumententreprenad eller entreprenadrätt är du välkommen att kontakta oss.
(Vänligen notera att svaret ovan endast är generellt och syftar till att ge ett översiktligt svar om vad som kan gälla i normalfallet utifrån tillhandahållen information. Eftersom det kan finnas omständigheter i det enskilda fallet som saknas eller utelämnats i frågeställningen är svaret inte att uppfatta som vägledning i det enskilda ärendet.)
