I vilka typsituationer kan privatpersoner eller företag ha rätt till skadestånd från staten eller kommunen?

Den vanligaste situationen är felaktiga besked och upplysningar som lämnas. T ex om bygglov eller t ex från försäkringskassan avseende vad som gäller vid sjukskrivning mm.

Högsta domstolen har i mål T 5170-16 avgjort fråga om kommuns skadeståndsansvar för felaktiga upplysningar. Vad innebär domen?

Det nya i domen är att bevisbördan går över till kommunen. Det företag som ansett sig fått en felaktig upplysning behövde bara visa att uppgiften som sådan var fel. Bevisbördan gick sedan över till kommunen., som skulle visa om den oriktiga uppgiften inte berodde på fel och försummelse från kommunen. Vilket kommunen inte lyckades med, vilket innebar att de förlorade målet.

Hur skall den den som anser sig har rätt till skadestånd från det allmänna gå till väga?

För att få skadestånd är det viktigt att kunna visa vilken uppgift man faktiskt har fått, annars blir det svårt att visa skada. Uppgiften skall också vara fel och det är betydligt lättare att visa. Ansvaret från staten och kommun gentemot privat personer är mer omfattande än mot bolag enligt ovan nämnda rättsfall.

Enligt Nja 2013 s 210 föreligger en serviceskyldighet mot privatpersoner, vilket innebär att den som lämnar upplysning inte bara ska lämna en riktig uppgift utan även sätta sig in i privatpersonens situation så det resultat av de upplysningar som lämnas gagnar privat personens önskan att tex få sjukersättning.

Ett vanligt problem är att privat personer får felaktiga uppgifter från försäkringskassan eller arbetsförmedlingen som leder till att de tex blir O klassade, dvs inte får någon ersättning alls.