En ansökan om resning innebär en begäran om att en dom som inte längre kan överklagas ska ändras och att målet ska tas upp till ny prövning. I genomsnitt dömer Sveriges tingsrätter i över 200 brottmål dagligen och givetvis blir utfallet inte alltid det förväntade. Möjligheten finns då att överklaga domen till hovrätten för att få fallet prövat ytterligare en gång. Därefter brukar det vanligtvis ta stopp då få fall prövas av Högsta domstolen – vilket innebär att domen vunnit laga kraft – d.v.s. den går inte att överklaga längre. Möjligheten som återstår är att ansöka om resning.

Om resning beviljas innebär det att domens laga kraft hävs och det utgör inte längre något hinder mot att pröva målet på nytt. Den som uttömt samtliga instanser får en ny möjlighet att visa sin oskuld, vilket kallas resning till förmån för den tilltalade.  Åklagare har även möjlighet att få en person fälld som tidigare blivit friad i samtliga instanser, vilket kallas resning till nackdel för den tilltalade. Resning beviljas mycket restriktivt, endast en ytterst liten andel av alla ansökningar om resning beviljas av Högsta domstolen. Bestämmelserna om resning i brottmål finns i 58 kap. 2-10 a §§ rättegångsbalken.

Resning till förmån för den tilltalade

Om en person anser sig blivit felaktigt dömd kan denne ansöka om resning. Detta benämns resning till förmån för den tilltalade. I Sverige finns några särskilt uppmärksammande resningsärenden där dömda personer blivit frikända. Bland dem kan nämnas Sture Bergwall som frikändes från åtta mord, Joy Rahman som frikändes från ett mord och Kaj Linna som 2017 frikändes från mordet i Kalamark.

I brottmål finns fem skäl som ger laga grund för resning till förmån för den tilltalade, vilket framgår i 58 kap. 2 § rättegångsbalken. Resning får beviljas vid:

1. brottsligt förfarande av åklagare, domare eller någon annan som varit involverad i rättegången,
2. jäv hos domare eller åklagare och vid falskt bevis, om dessa omständigheter kan antas ha påverkat målets utgång,
3. om domen uppenbart strider mot lag,
4. om det har framkommit nya bevis eller omständigheter som inte tidigare varit föremål för prövning och det är sannolikt att detta skulle lett till en frikännande eller mildare dom om det nya materialet som framkommit, i relation till det gamla, gör att det finns synnerliga skäl att pröva den dömdes skuld för det brott han eller hon dömts för.

Det krävs att någon av ovanstående punkter i 58 kap. 2 § rättegångsbalken uppfylls för att en resningsansökan ska beviljas.

Resning till men för den tilltalade

Resning kan också beviljas till men för den tilltalade, något som är mycket sällsynt. Det framgår i rättegångsbalken 58 kap. 3 §. Det vill säga att åklagare har möjlighet att få en person fälld som tidigare blivit friad i samtliga instanser. Det anses ligga ett betydligt större intresse i att ge den som blivit oskyldigt dömd upprättelse än att fälla en frikänd person som har undkommit ansvar, därav finns fler och större möjligheter att bevilja resning till förmån för den tilltalade jämfört med resning till nackdel för den tilltalade. Det anses dock vara viktigt för rättskänslan att det trots allt finns en möjlighet att få resning till nackdel för den tilltalade i verkligt grova fall. Det kanske mest kända fallet i modern tid då ansökan om resning till men för den tilltalade lämnats in är fallet Christer Pettersson. I hans fall lämnade åklagarna in en ansökan om resning i syfte att ändra den friande domen från hovrätten gällande mordet på Olof Palme. Emellertid avslogs ansökan bland annat mot bakgrund av att åklagarna inte lyckats visa att rätten skulle dömt annorlunda med de nya uppgifterna. Ett annat känt fall är det så kallade Marina-fallet, där Marina Johansson försvann i slutet av juli 2010 från sitt hem. Polisen misstänkte tidigt att hon mördats av sin ex-pojkvän, dock friades han på grund av att kroppen aldrig hittades. Ett år efter den friande domen hittades kroppen av Missing People. Tack vare att kroppen hittades kunde åklagaren visa på ex-pojkvännens skuld varpå åklagarens resningsansökan beviljades i Högsta domstolen. Ex-pojkvännen dömdes tillslut av hovrätten till 16-års fängelse för mordet.

När kan jag ansöka om resning?

För resning till förmån för en tilltalad finns ingen tidsfrist. Den dömde kan således ansöka om resning långt efter att denne börjat avtjäna sitt straff. Det tog till exempel 12 år för Kaj Linna att slutligen beviljas resning. Det finns inte heller någon begränsning av hur många gånger en dömd person kan ansöka om resning, förutsatt att kriterierna ovan är uppfyllda.

Hur utformar jag en resningsansökan?

Ansökan ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av den som begär det eller dennes ombud. På Domstolsverkets och Högsta domstolens hemsidor finns blanketter som kan användas vid en resningsansökan.

I ansökan ska framgå:

• vilken dom ansökan avser
• vilken av resningsgrunderna som görs gällande och skälen för ansökan
• vilka bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis

Det är också viktigt att komma ihåg att den som ansöker om resning har bevisbördan för sin oskuld. Det är en stor skillnad mot den ursprungliga brottmålsprocessen då det är åklagaren som har att bevisa att den åtalade är skyldig. I resningsförförandet är det alltså den sökande själv som har att tillse att nödvändig utredning tas fram.

Var skickar jag min resningsansökan?

En ansökan om resning mot ett avgörande av en tingsrätt ska skickas till hovrätten, medan en ansökan om resning mot en hovrätts avgörande görs hos Högsta domstolen.