Vilka verksamheter behöver tillstånd från Finansinspektionen (FI)?

En verksamhet som erbjuder finansiella tjänster till privatpersoner och företag behöver i de flesta fall ett tillstånd från Finansinspektionen (FI). Att ansöka om tillstånd kan vara en krävande process, både ekonomiskt och resursmässigt. Tillståndet är dock att se som en investering då det lägger grunden för bolagets verksamhet; det är även ett utmärkt tillfälle för grundarna att noga tänka igenom och strukturera sin framtida verksamhet och inte minst en möjlighet att tillse att bolaget kommer att kunna följa det tidvis tunga regelverket när bolaget har erhållit sitt tillstånd från Finansinspektionen.

Nedan finner du exempel på bolag som behöver tillstånd från Finansinspektionen för att kunna bedriva verksamhet:

• Banker

• Betalningsinstitut

• Bostadskreditinstitut (bolag som lånar ut medel för köp av bostad)

• Fondbolag som förvaltar värdepappersfonder (UCITS)

• Förvaltare av Alternativa Investeringsfonder (AIFM)

• Företag som erbjuder försäkringar och pension

• Konsumentkreditinstitut (både de som erbjuder krediter och de som förmedlar krediter)

• Gräsrotsfinansiering (crowdfunding)

• Värdepappersbolag

Registrering av finansiell verksamhet hos Finansinspektionen

Det finns även ett antal verksamhetstyper inom den finansiella sektorn som inte kräver tillstånd. Dessa aktörer är i stället skyldiga att ansöka om registrering av verksamheten. Det gäller främst bolag som omfattas av lag om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Förutom valutaväxling med fiatvaluta omfattas även förvaltning av eller handel med kryptovaluta. Du träffas av registreringsskyldigheten om du huvudsakligen utför ovan nämnda verksamheter och/eller verksamheter som listas i vissa punkter (2-3 samt 5-12 p) i 1 kap 7 § lag om bank och finansieringsrörelse. Vid en närmare titt rör det sig om bolag som önskar

• växla valuta
• förvalta eller handla med kryptovaluta
• lämna och förmedla kredit
• medverka vid finansiering, till exempel genom att förvärva fordringar och upplåta lös egendom till nyttjande (leasing)
• tillhandahålla betalningsmedel
• ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden
• medverka vid värdepappersemissioner
• lämna ekonomisk rådgivning
• förvara värdepapper
• driva rembursverksamhet
• tillhandahålla värdefackstjänster (jämför bankfack).

Det nuvarande rekvisitet är – som framgår av understrykningen ovan – att bolaget huvudsakligen ägnar sig åt den aktuella verksamheten. Detta rekvisit har medfört att bolag som inte huvudsakligen bedriver sådan verksamhet – till exempel som en del av annan verksamhet – inte har behövt registrera sig hos Finansinspektionen. Regeringen har nu i en promemoria föreslagit att från och med den 1 april 2023 ska lagen ändras i syfte att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism i dessa bolags verksamhet. Registreringsskyldighetens främsta syfte är nämligen att förhindra just dessa brott. Lagändringen består bland annat i att den som bedriver valutaväxling och annan finansiell verksamhet ska registrera sig även om verksamheten inte bedrivs i väsentlig omfattning eller är den huvudsakliga. Således kommer ett stort antal företag som inte idag är registrerade hos Finansinspektionen att behöva bli det. Det kan för vissa aktörer medföra så pass tunga investeringar och löpande kostnader att de kommer att behöva upphöra med den registreringsskyldiga verksamheten.

Vad innebär en registrering av finansiell verksamhet hos Finansinspektionen efter 1 april 2023?

Jo, till att börja med omfattas bolaget, som nämns ovan, av regelverket för penningtvätt och finansiering av terrorism vilket bland annat innebär att det måste göra kontroller av sina kunder för att uppnå tillräcklig kundkännedom (KYC), de måste kontrollera transaktioner så att dessa inte kan misstänkas vara ett led i penningtvätt och finansiering av terrorism. Utöver detta har de även en rapporteringsskyldighet till polisen och Finansinspektionen. Vidare hamnar bolaget under reglerna för ägar- och ledningsprövning – något som jag kommer att berätta mer om nedan.

Det vet vi om striktare reglering av kryptovaluta under 2023

Beträffande kryptovaluta är en striktare reglering av denna på gång, den så kallade

MiCA-förordningen. Europeiska rådet offentliggjorde den överenskomna texten för MICA den 5 oktober 2022. Förordningen förväntas ratificeras under Q1 2023 och kommer att träda i kraft 20 dagar senare. Företag som omfattas har då 12 eller 18 månader på sig innan de behöver uppfylla kraven i förordningen.

Det kan du förvänta dig av ansökningsprocessen för tillstånd hos Finansinspektionen

Att ansöka om tillstånd hos Finansinspektionen är som sagt tidskrävande och det som tar mest tid är att skriva och sammanställa alla handlingar inför tillståndsansökan. Hur lång tid det tar beror på vilken typ av tillstånd som ska sökas samt erfarenheten och arbetskapaciteten hos den som söker – det är högst individuellt. Själva upprättandet av handlingarna kan ta mellan 3-12 månader och därutöver tillkommer Finansinspektionens handläggningstid som är mellan 3-6 månader från den dag då en fullständig ansökan har lämnats in. Finansinspektionen bedömer nämligen först om ansökan är komplett eller ej. Om den inte är det behöver bolaget ta fram ytterligare dokument/förändra och lägga till i de befintliga handlingarna innan handläggningstiden börjar löpa. Det är därefter snarare regel än undantag att Finansinspektionen begär ytterligare kompletteringar vartefter handläggningen fortlöper.

Vilka dokument måste man lämna in till Finansinspektionen när man söker om tillstånd?

Bolaget ska lämna in ett antal olika handlingar och dokument till Finansinspektionen. En del av dessa dokument återkommer för samtliga tillståndspliktiga bolag till exempel en instruktion för compliance och en för risk samt allmän riskbedömning för penningtvätt och finansiering av terrorism. Andra dokument är specifika för den aktuella typen av ansökan till exempel fondbestämmelser för de fonder ett fondbolag ska förvalta eller instruktion för internhandel i ett värdepappersbolag. Exempel på sådana dokument finner du nedan.

Exempel på innehåll i en verksamhetsplan för tillståndspliktiga finansiella verksamheter

Ett för samtliga tillståndsbolag gemensamt dokument är verksamhetsplanen. I planen, som ska följa en viss struktur och ha visst bestämt innehåll ska bolaget beskriva sin (tänkta) verksamhet i enlighet med de av Finansinspektionens framtagna riktlinjer som gäller för den tillståndspliktiga verksamheten. Vi kan som exempel använda en aktör som vill erbjuda elektroniska pengar (e-pengar). I dennes verksamhetsplan ska det – på rubriknivå – ingå följande. De punkter som är markerade med ett ”+” förekommer i stort sett i samtliga tillståndspliktiga verksamhetsplaner:

1. Inledning och bakgrund +
2. Utgivning av e-pengar
3. Närliggande tjänster och annan verksamhet +
4. Skydd av medel i utbyte av e-pengar
5. Uppdragsavtal (som har fått väldigt högt fokus under senare tid) +
6. Ombud och andra som ska agera på aktörens vägnar +
7. Gränsöverskridande verksamhet, det vill säga om aktören avser erbjuda sina tjänster i andra länder inom EES, grundat på sitt svenska tillstånd +
8. Informationssystem och säkerhetsfrågor. Här kan noteras att finansiell verksamhet idag bygger på två huvudsakliga faktorer: IT/Tech samt att följa regelverken. +
9. Compliance/Regelefterlevnad +
10. Riskhantering och riskkontroll +
11. System för operativa risker och säkerhetsrisker +
12. Hantering av klagomål +
13. Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism +
14. Rapportering av händelser av väsentlig betydelse +
15. Insamling av statistiska uppgifter och periodisk rapportering till Finansinspektionen +
16. Ändringar i verksamhetsplanen +

Det kan tyckas av ovan och mängden ”+” att en verksamhetsplan kan vara mycket lik en annan men det är en missuppfattning. Det är i stort sett endast rubrikerna som är lika – innehållet därunder måste anpassas efter den specifika verksamheten, dels efter den typ av finansiell verksamhet som bolaget ska erbjuda, dels efter affärsmodell, finansiering, kundkrets o.s.v. Grundtanken är att Finansinspektionen vid ett platsbesök efter att tillstånd har erhållits ska kunna hålla planen i sin hand och ”ticka av” att verkligheten överensstämmer med denna. Ansökan ska dessutom innehålla hänvisningar till relevanta regelverk och lagtexter.

Policydokument, instruktioner och manualer för finansiell verksamhet

Utöver verksamhetsplanen ska bolaget, som kort berörts ovan, lämna in ett stort antal bilagor, främst policyer och instruktioner som reglerar vissa specifika delar av verksamheten. Det kan röra sig om

• bolagsformalia (registreringsbevis, styrelseprotokoll, stämmoprotokoll m.m.)
• policy för hantering av penningtvätt och finansiering av terrorism
• policy för ersättningar inom bolaget
• policy för klagomål
• policy för hantering av etiska frågor
• policy för hantering av intressekonflikter
• rapportering av väsentliga händelser
• policy för compliance
• IT-säkerhetspolicy
• policy för uppdragsavtal m.m.

För t.ex. ett fondbolag tillkommer fondbestämmelser, politik för bästa utförande, strategi för utövande av rösträtt och policy för kundkategorisering riktlinjer för värdering. Det är således många dokument som ska produceras innan du kan starta fondbolag eller annan finansiellt reglerad verksamhet.

Om bolaget har valt att lägga ut delar av verksamheten på uppdrag (outsourcing) ska samtliga dessa avtal lämnas in. Avtalen ska dessutom innehålla vissa specifika regleringar i enlighet med lag och föreskrift samt European Banking Associations (EBA) riktlinjer. Slutligen ska samtliga dokument/ formulär för lednings- och ägarprövning fyllas i av de relevanta ägarna och ledningen (styrelseledamöter, suppleanter, VD och vice VD

Lednings- och ägarprövning för bolag som är registrerade hos Finansinspektionen

Alla ledningspersoner samt ägare vars innehav är kvalificerat avseende bolag som står under tillstånd hos eller är registrerade hos Finansinspektionen ska prövas. Med ”kvalificerat innehav” avses ett direkt eller indirekt ägande i ett företag – om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster, eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget. Det innebär att även bolag som finns långt upp i ”kedjan” ovanför det

tillstånds-/registreringsskyldiga bolaget kan komma att träffas av prövningen, både vad avser dess ägande och ledningen i dessa. Tanken är att ägandet av det tillstånds-/registreringsskyldiga bolaget inte ska kunna gömmas i komplicerade bolagsstrukturer.

Tillstånd från FI ska därefter även inhämtas innan en fysisk eller juridisk person förvärvar ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar i bolaget, eller när innehavet i bolaget ökas så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av kapitalet eller röstetalet samt när bolaget blir ett dotterföretag. En juridisk person som har ett kvalificerat innehav i ett bolag ska även anmäla ändringar i dess ledning till Finansinspektionen.

FI gör en lämplighetsprövning av de nya ägarna och dess ledning sett bland annat mot uppgifter som hämtas in från företag som erbjuder kreditupplysningar och från Skatteverket. Vid prövning av utländsk medborgare tas kontakt med den utländska tillsynsmyndigheten. En ägar- och ledningsprövning som utförs efter att tillståndet har erhållits är förenad med en avgift.

Kostnader och ansökningsavgifter till Finansinspektionen

Finansinspektionen tar ut en ansökningsavgift av bolaget som ansöker om tillstånd. Denna kostnad är en engångskostnad som ska täcka Finansinspektionens kostnader förbundna med ansökan.

Kostnaden varierar stort beroende på vilket tillstånd som söks samt justeras emellanåt. Aktuell ansökningsavgift hittar du på www.fi.se. Förutom ansökningsavgiften tar Finansinspektionen, efter att tillstånd erhållits, ut en årlig tillsynsavgift. Även denna varierar beroende på tillståndet/ verksamheten.

Varför bör man anlita en advokat eller jurist när man ska söka tillstånd hos Finansinspektionen?

Att söka tillstånd kräver god kunskap om finansiella regelverk och praktisk erfarenhet. Tillståndet är ju oerhört viktigt att erhålla (det är en förutsättning för att bedriva den typ av verksamhet bolaget önskar). Det är också tidskrävande och om grundarna och andra som är engagerade i bolaget i början av dess resa inte tidigare ansökt om liknande tillstånd för andra bolag behöver extern expertkunskap inom regelefterlevnad och finansiell juridik anlitas. På så vis ökar man chanserna att tillståndsansökan går igenom. Det vanligaste tillvägagångssättet är att bolaget anlitar en advokat eller jurist på advokatbyrå som är specialiserad på tillståndsansökningar inom finansiell verksamhet.