I höstas slog metoo-rörelsen till i Sverige som uppmärksammade sexuella övergrepp och trakasserier. Många kvinnor vittnade om att de blivit utsatta för sexuella trakasserier, främst på sina arbetsplatser. Företrädesvis män blev anklagade och uthängda i sociala medier i samband med rörelsen och flera av dem vittnade om att de hade fått ta emot hot i samband med detta.

Om man har blivit uthängd i samband med metoo-rörelsen kan detta vara brottsligt. Den som hänger ut någon, eller med andra ord pekar ut någon som brottslig, kan göra sig skyldig till förtal som är ett brott som finns upptaget i brottsbalkens femte kapitel.

Detta innebär att om man blivit uthängd så kan man polisanmäla det och under vissa förutsättningar kan ett sådant ärende drivas som allmänt åtal av en åklagare. Åklagaren har skyldighet att driva förundersökningen och väcka åtal om det finns tillräckliga skäl för det. För det fall ärendet faller under allmänt åtal kan man ha rätt att få ett målsägandebiträde som hjälper och stöttar en igenom processen (man har rätt att önska ett specifikt målsägandebiträde eller, om man inte önskar någon speciell person, får man ett biträde utsett av domstolen). Skulle det vara så att åklagaren väljer att inte driva målet har man möjlighet att driva det som ett enskilt åtal. Detta innebär att man på egen hand (oftast med hjälp av ett ombud) driver målet utan åklagaren.

Vid en eventuell rättegång har man som blivit utsatt rätt att begära skadestånd för det förtalsbrott som man har blivit utsatt för. Det kan handla om både kränkningsersättning (om brottet inneburit en allvarlig kräkning av målsägandes personliga integritet) och ersättning för sveda och värk (akut sjuktid p.g.a. psykiskt lidande). Målsägandebiträdet eller ombudet finns som hjälp för att uppskatta vilka belopp som är skäliga att yrka/framställa.