I Sverige finns det ett mycket starkt skydd för upphovspersoner, men samtidigt så är skyddet mycket snävt. Inom upphovsrätten/immaterialrätten gör du bäst i att skilja på idén och utförandet. Det vill säga även om det finns idéer värda miljoner, så får du inga skydd för dem. Det du får skydd för är manifestationen av idén. Låt säga att jag skriver en bok om en ung tjej, hennes trofaste hund och deras respektive förhållande till tjejens pojkvän – en äldre sociopat. Eftersom figurerna behöver namn döper jag tjejen till Bella, hunden till Jacob och mannen till Edward. Successivt fyller jag på fler och fler detaljer och i slutändan finner vi en exakt kopia av Twilight. Vart jag går över gränsen går inte att ge ett klart svar på, men om man drar det hela inför domstol så kommer de att resonera kring om min bok ”Nightblight” i all väsentlighet är lik ”Twilight”.

Det normala tillvägagångssättet vid ett immaterialrättsligt intrång är att du skriver ett brev där du vänligen men bestämt ber personen som gör intrång i din rätt att upphöra med detta, samt möjligtvis att denne ska betala någon slags ersättning till dig. Om denne vägrar får du väcka talan i domstol, det vill säga stämma personen.

Det ovan sagda är dock enbart utifrån ett upphovsrättsligt perspektiv. I verkligheten kan det finnas samarbetsavtal, varumärken och annat som kan komplicera saken. Detta kommer jag dock att utveckla i senare inlägg.