Om man hjälper någon som kommit över pengar genom brott att dölja pengarnas ursprung eller underlätta för personen att underlätta att omsätta pengarna kan man dömas för penningtvättsbrott.

Om man inte förstod att pengarna kom från brott eller brottslig verksamhet så kan man dömas för penningtvättsförseelse om man anses haft skälig anledning att anta att så var fallet.

Det har blivit allt vanligare att offer för bedrägerier luras att skicka pengar till ett konto tillhörande någon som i sin tur uppmanats av gärningsmannen att skicka pengarna vidare. Ofta anses det inte visat att vidarebefordringen av pengarna skett med insikt att det var fråga om pengar som var att härleda till brott, men utifrån omständigheterna kring transaktionen bedöms man haft skälig anledning att misstänka att det inte varit fråga om en legitim transaktion. Exempel på upplägg som används för att förmå personer att ta emot och vidarebefordra pengar är bl.a.

• gärningsmannen ber någon att ta emot en swishbetalning och sedan ta ut pengarna i kontanter med förklaringen att gärningsmannen tappat bort sitt kontokort,
• gärningsmannen tillser att ett för stort belopp sätts in som betalning för en vara och ber därefter säljaren att vidarebefordra pengarna,
• gärningsmannen uppvaktar någon genom en datingsite och ber personen ta emot och vidarebefordra pengar i syfte att rädda dem ur ekonomisk knipa.

Döms man för penningstvättsförseelse kan man bli skyldig att betala skadestånd till den som blivit av med pengarna. Att man själv inte haft någon vinning av pengarna spelar ingen roll för skadeståndskyldigheten.

Det är oerhört viktigt att i situationer där någon ber att få använda sig av ditt konto vara vaksam och ställa frågor kring pengarnas ursprung samt att ALLTID ifrågasätta varför transaktionen behöver ske genom ditt konto. Detta gäller särskilt när det är fråga om större belopp.

Om du är misstänkt för penningtvättbrott råder jag dig att begära en offentligt försvarare inför ett förhör.