Den som är anhållen eller häktad har alltid rätt till en offentlig försvarare. Offentlig försvarare ska också utses

• om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,
• om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller
• om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.

Den som är under 18 år och är misstänkt för brott har i princip alltid rätt till offentlig försvarare, även om misstanken avser förhållandevis bagatellartad brottslighet. Den som utses till offentlig försvarare ska vara advokat och lämplig för uppdraget. Även den som inte är advokat men som bedöms som lämplig kan i vissa fall förordnas. Har den misstänkte föreslagit en advokat ska domstolen förordna denne som offentlig försvarare. Framställs inget sådant förslag väljer domstolen ut en advokat som har anmält intresse för uppdrag som offentlig försvarare.

Det förekommer att advokater som inte är specialiserade på brottmål anmäler sitt intresse för den här typen av uppdrag. Det är därför angeläget att den som misstänks för ett brott föreslår en advokat eller advokatbyrå som har brottmål som verksamhetsinriktning. En offentlig försvarare får ersättning av allmänna medel. Klienten kan emellertid i vissa fall bli återbetalningsskyldig för statens kostnader. Vid frikännande dom ersätts alltid den offentlige försvararen av allmänna medel utan återbetalningsskyldighet för klienten.