Frågor om tillträdesförbud regleras i Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang (TVI). Ett tillträdesförbud innebär att en person förbjuds att få tillträde till och vistas på inhägnad plats huvudsakligen avsedd för idrottsutövning. Fråga är om en riskbedömning utifrån en/flera historiska händelser. Det är åklagaren som meddelar tillträdesförbud och det är också åklagaren som avgör hur länge förbudet ska gälla (3 § TVI). Förbudet kan gälla för högst tre år, med möjlighet till förlängning. Det normala är dock att förbudet begränsas till sex månader eller ett år. Om personen som förbudet riktar sig mot begär det, ska frågan prövas av domstol (13 § TVI).

Enligt åklagarmyndighetens egen rättspromemoria (Tillträdesförbud vid idrottsarrangemang, 2010:1, uppdaterad 2015) ska tillträdesförbud som huvudregel grunda sig på en brottmålsdom eller på misstanke om brott. Fråga ska vara om brott/misstanke om brott inom ramen för ett idrottsarrangemang- eller i samband med sådant arrangemang. Frånvaron av tidigare brottslighet, eller misstanke om relevant brott, utesluter emellertid inte ett beslut om tillträdesförbud. I rena undantagsfall bör enligt Åklagarmyndigheten nämligen en brottsrisk kunna anses föreligga trots att ansökan om tillträdesförbud grundar sig på annat än dom/misstanke om brott. Exempel på detta är enligt förarbetena till lagen om en person påträffats med pyroteknisk vara utan att brott mot 5 kap 3 § ordningslagen (1993:1617) föreligger eller när supportrar från olika klubbar träffats för att ”göra upp” och inlåtit sig i slagsmål med varandra utan att brott kan styrkas. Vidare kan Polismyndigheten ha kännedom om personens tidigare ordningsstörande beteende i samband med idrottsarrangemang. T.ex. kan förbudspersonen tidigare ha omhändertagits vid en fotbollsmatch på grund av sitt ordningsstörande beteende.

Eftersom huvudregeln är att tillträdesförbud ska grunda sig på brott/misstanke om brott, saknas i princip avgöranden från överrätter som markerar var gränsen går för beteenden som i sig anses innebära sådan risk för framtida brott/ordningsstörningar att ett tillträdesförbud är motiverat. Södertörns tingsrätt har dock i två nyligen prövade avgöranden (Ä 12929-18 och Ä 12852-18) slagit fast att även om det rent faktiskt finns möjlighet för åklagaren att meddela ett tillträdesförbud på annan grund än dom/misstanke om brott, så ska utrymmet anses mycket begränsat.