I samband med de så kallade #metoo-uppropen under hösten och vintern 2017 så pekades ett stort antal män ut, ibland med angivna personuppgifter och ibland på ett sätt att det ändå enkelt gick att klura ut vem det var som pekades ut. Anklagelserna gällde allt från regelrätta våldtäkter i närtid, till osynliggörande och diskriminering på arbetsplatsen decennier tillbaka i tiden. Var går egentligen gränsen för vilka utpekanden som är lagliga, och vad kan den som känner sig utpekad göra åt saken? Vi ställde frågan till advokaten och lexiqon-skribenten Sargon De Basso.

Var går den rättsliga gränsen för vad en privatperson får skriva på sociala medier om en namngiven eller lätt identifierbar person?

Om man på ett oförsvarligt sätt utpekar en person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt så kan det vara fråga om förtal. Det spelar ingen roll om man nämner personen vid namn eller lägger ut en bild. Om personen genom andra uppgifter blir identifierbar för omgivningen så kan det räcka. Så mitt tips är helt enkelt att undvika att sprida nedsättande uppgifter om andra personer på sociala medier. Det är både trevligare för omgivningen och Du undviker att göra Dig skyldig till förtal.

Varför krävs det mer än så för att en åklagare ska inleda förundersökning om förtalsbrott begångna på sociala medier?

För att en åklagare ska driva fallet måste det finnas ett s k allmänintresse. Det kan handla om förtalsgärningar som är särskilt allvarliga eller skadliga för den som blir utsatt eller att åklagaren finner att förtalsgärningen angriper ett särskilt skyddsvärt intresse i samhället. På senare år har lagstiftaren uttalat att åklagare i större utsträckning ska driva förtalsmål mot enskilda personer. Tidigare har åklagare varit obenägna till att driva sådana mål. Men på senare tid har de rättsvårdande myndigheterna visat att de vill ta frågan på allvar, vilket jag tycker är bra.

Har du något tips till den som anser sig vara utsatt för grovt förtal vars förundersökning lagts ned?

Om man gjort en polisanmälan och förundersökningen lagts ner så kan man begära överprövning. Det vill säga att man låter överåklagaren få titta på fallet. Överåklagaren kan ändra beslutet och komma fram till att förundersökningen ska återupptas. Om detta inte lyckas så kan man formellt driva det som ett enskilt åtal, men man ska helst konsultera en advokat innan man gör det.