Den nya samtyckeslagstiftningen 

För att ett agerande ska anses utgöra våldtäkt i lagens mening krävs att en person

1. genomför ett samlag eller annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag,
2. trots att den andra personen inte deltar frivilligt.

Detta innebär att den som genomför ett samlag måste försäkra sig om att det finns ett samtycke från den andra parten. Samtycket måste föreligga under hela samlaget. Samtycket kan uttryckas på olika sätt, exempelvis krävs inte en uttrycklig förfrågan till den andra parten om denne vill ha sex, men måste vara tydligt att personen vill.

Gärningsmannen måste vidare ha insett att inte fanns ett samtycke från den andra parten eller inte brytt sig om den andra parten samtycker eller inte (dvs. varit likgiltig inför risken att den andra parten inte ville ha sex).

Ett par begrepp 

• Målsägande (den som påstår att den blivit utsatt för brott; offret)
• Tilltalad (den som anklagas för brottet; gärningsmannen)

Målsägandens berättelse utgör den viktigaste bevisningen 

I våldtäktsmål fäster domstolen stor vikt vid målsägandens berättelse, vilken får anses vara den viktigaste bevisningen i rättegången. Det är målsägandens berättelse som åtalet baseras på. Om målsäganden inte vill medverka i rättsprocessen är det vanligtvis mycket svårt att fälla gärningsmannen för brottet.

Jämfört med andra typer av mål är det i våldtäktsmål inte vanligt med erkännanden, utan den tilltalade brukar istället förneka brott. I mål om t.ex. stöld är det mycket vanligare att den tilltalade erkänner brottet. I våldtäktsmål är det istället vanligt att målsäganden och den tilltalade redogör för två helt skilda berättelser om vad som hände vid det aktuella tillfället. Domstolen får då göra en värdering av dels av trovärdigheten hos målsäganden och den tilltalade, dels av tillförlitligheter hos deras respektive berättelser.

Vid bedömningen av målsägandens och den tilltalades trovärdighet samt berättelsernas tillförlitlighet ska domstolen främst fästa vikt vid sådana faktorer som avser respektive berättelses innehåll. Det betyder att domstolen i första hand inte ska bedöma hur en berättelse berättas, t.ex. om målsäganden gråter när denne berättar. Anledningen till detta är att människor kan reagera olika på samma händelse.

Istället bedömer domstolen berättelsen utifrån dess innehåll; om den är klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar.

Den tilltalade kan få lämna rättssalen när målsäganden berättar

I många fall tycker målsäganden att det är jobbigt att lämna sin berättelse när den tilltalade sitter i rättssalen. Det är bra att veta att målsäganden då kan begära att den tilltalade inte ska sitta i rättssalen under tiden målsäganden redogör för sin berättelse, vilket kallas att begära medhörning. Då får den tilltalade lämna salen och lyssna på berättelsen från ett annat rum.

Stängda dörrar 

Det är också bra att känna till att rättegångar om våldtäkt hålls bakom stängda dörrar, vilket betyder att ingen utom parterna (åklagaren, målsäganden, den tilltalade och dennes försvarare, vittnen samt eventuella tolkar) och rätten får vara i salen. Huvudregeln är annars att rättegångar är offentliga. Att en rättegång hålls bakom stängda dörrar innebär att inga åhörare, t.ex. en skolklass, journalister eller anhöriga, får närvara. Skälet till detta är att målsäganden i våldtäktsbrott har rätt att inte få sin identitet röjd.

Läkarintyg utgör stark bevisning 

Målsägandens berättelse är dock inte ensam tillräcklig för en fällande dom. Det gäller även om domstolen finner att målsäganden är mer trovärdig än den tilltalade. För en fällande dom krävs även att det finns ytterligare bevisning som ger stöd för det som målsäganden har berättat.

Till skillnad från andra brottstyper, t.ex. en typisk krogmisshandel, saknas det i våldtäktsmål ofta vittnen som har sett händelsen. Vittnesberättelser väger i allmänhet mycket tungt och ofta räcker det med en trovärdig målsägande och ett trovärdigt vittne för en fällande dom.

I brist på direkta vittnesiakttagelser blir annan bevisning istället central i våldtäktsmål. Sådan bevisning kan vara läkarintyg. Många fällande domar i sexualmål har gemensamt att målsäganden besökt en vårdinrättning i närtid till händelsen. Södersjukhuset i Stockholm har en akutavdelning för våldtagna där DNA-prov tas och eventuella skador fotograferas och dokumenteras.

Inför rättegången kan en läkare sedan få yttra sig över journalerna i ett s.k. rättsintyg, I rättsintyget yttrar sig läkaren om det är troligt att skadorna kan ha uppkommit på det sätt som målsäganden har berättat. Det är inte ovanligt att den som är anklagad för våldtäkt har en annan version om hur målsägandens skador uppkommit, t.ex. kan den tilltalade säga att målsäganden fått sina skador genom att ramla. Då yttrar sig läkaren även över huruvida det är troligt att skadorna kan ha uppkommit på det sätt som den tilltalade uppgett.

Vanligt att vänner och närstående vittnar 

Trots att det ofta saknas vittnen som sett själva våldtäkten är det ändå vanligt med vittnesmål i våldtäktsrättegångar. Ofta rör det sig om personer som målsäganden har pratat med efter händelsen. Om målsäganden direkt efter händelsen t.ex. har ringt eller sms:at till en vän och berättat vad som hänt, är det mycket vanligt att målsägandens vän i fråga åberopas som vittne i rättegången. Samma sak gäller om det finns poliser som pratat med målsäganden på brottsplatsen. Även anhöriga som kan berätta om hur målsäganden betedde sig och mådde efter händelsen brukar också åberopas som vittnen.

Annan bevisning som använts är om målsäganden lyckats filma något av övergreppet (eller om någon annan filmat). I svensk rätt gäller principen om fri bevisföring, vilket innebär att allt som har relevans för händelsen kan åberopas i en rättegång.

Domstolen gör en helhetsbedömning av det som framkommit vid rättegången 

För fällande dom i mål om sexualbrott krävs, liksom i brottmål i övrigt, att domstolen genom den utredning som har lagts fram under rättegången finner det ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till det som läggs denne till last. Detta gör domstolen genom en helhetsbedömning av det som framkommit vid rättegången.

Det är enbart det som framkommit under rättegången som rätten får beakta. Målsäganden och den tilltalade måste alltså berätta om hela händelsen under rättegången, även om det redan förts fram i förhör med polis. Här finns ett viktigt undantag för det fall målsäganden är ett barn. Det krävs inte att barnet kommer till rättegången och berätta, utan då spelas förhöret med barnet upp under rättegången.

Sammanfattningsvis 

För en fällande dom i våldtäktsmål krävs en trovärdig berättelse från målsäganden samt annan bevisning, t.ex. läkarintyg, vittnen som kan berätta om målsägandens beteende efter händelsen eller återge vad målsäganden berättat för dem om händelsen. Även sms, filmer och annan skriftlig bevisning har använts i våldtäktsmål.

Något om straffet 

Straffet för våldtäkt av normalgraden är fängelse i 2 år. Straffet kan bli hårdare beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Har flera deltagit i övergreppet, eller om övergreppet innehållit våld och/eller förnedrande inslag, kan straffet bli högre. Straffet för grov våldtäkt är fängelse i minst 5 år.

Den som döms för sexualbrott avtjänar vanligen sitt straff på särskilda anstalter för sexualbrottslingar eftersom Kriminalvården bedömt att de riskerar att skadas av andra intagna på allmänna anstalter.

Skadestånd 

Det skadestånd som den som döms får betala till målsäganden uppgår typiskt sett till cirka 100 000 kr avseende kränkning samt ytterligare för sveda och värk. Om den tilltalade inte betalar kan målsäganden vända sig med domen till Brottsoffermyndigheten, som betalar skadeståndet till målsäganden, och sedan driver Brottsoffermyndigheten in pengarna.

Utvisning 

Rätten kan även besluta om att utvisa den som döms för våldtäkt.